(C)C
Hitta min bil

Ordlista

Bilord och facktermer, förklarade

174 ord från motorrummet, besiktningshallen och tullen — förklarade på enkel svenska, med källor där det gäller lag och skatt.

Motor

APC
Saabs system från 1982 som sänker turbons laddtryck när motorn börjar knacka, så att den klarar olika bensinkvaliteter.
Balansaxel
Roterande vikter i motorn som tar ut vibrationer. På Porsche 944 drivs de av en egen rem som ska bytas regelbundet.
Big block och small block
Amerikanska benämningar på V8-motorfamiljer. Small block är den kompakta grundmotorn och big block den fysiskt större med större slagvolym.
Boxermotor
En motor där cylindrarna ligger ner i två rader mot varandra, vilket ger låg tyngdpunkt och ett eget ljud.
Bränsleinsprutning
Ett system som sprutar in bränsle under tryck i stället för att suga in det via en förgasare.
D-Jetronic
En tidig elektronisk bensininsprutning från Bosch som mäter trycket i insuget. Fanns bland annat på Volvo 1800E och 1800ES.
Differentialspärr
En differential som begränsar hur mycket hjulen på samma axel kan snurra olika fort, för bättre grepp i kurvor.
Digifant
Volkswagens digitala motorstyrning från slutet av 1980-talet som styr både insprutning och tändning.
DIN-effekt
Motoreffekt mätt enligt en tysk standard, med alla hjälpaggregat monterade. Det är den siffra svenska regler räknar med.
Dubbelkopplingslåda
En automatisk växellåda med två kopplingar som förväljer nästa växel, så att växlingarna går på bråkdelen av en sekund.
ECU (motorstyrenhet)
Bilens motordator, som styr bränsle, tändning och ofta laddtryck utifrån signaler från givare i motorn.
Effekt (hk och kW)
Ett mått på hur mycket arbete motorn kan uträtta per sekund. 1 kW är ungefär 1,36 hästkrafter.
Fyrhjulsdrift
Drivning där motorn driver alla fyra hjulen, vilket ger bättre grepp på hal väg och vid hård acceleration.
Fördelningslåda
Låda som fördelar kraften från växellådan till fram- och bakaxeln på en fyrhjulsdriven bil.
Förgasare
En mekanisk anordning som blandar bensin och luft innan blandningen sugs in i motorn.
IMS-lager
Ett lager på mellanaxeln i Porsches vattenkylda boxermotorer runt år 2000 som kan gå sönder och skada hela motorn.
Insprutningspump
En pump som drivs av motorn och doserar bränsle mekaniskt till varje cylinder. Vanlig på dieslar och äldre bensinmotorer med insprutning.
Intercooler
En kylare som sänker temperaturen på luften från turbon eller kompressorn innan den går in i motorn.
K-Jetronic
Boschs mekaniska bränsleinsprutning från 1970- och 80-talen, där bränslet sprutas in kontinuerligt.
Kabelhärva
Buntade elkablar som förbinder motorns givare och styrenhet. På äldre bilar kan isoleringen spricka.
Kamaxel
En axel med kammar som öppnar och stänger motorns ventiler i takt med att motorn går runt.
Kamkedja
En metallkedja som driver kamaxlarna. Den håller oftast länge men kan sträckas och börja skramla med åren.
Kamrem
En tandad gummirem som driver motorns kamaxlar. Den måste bytas med jämna mellanrum innan den går av.
Kardanaxel
Den långa axeln som för kraften från växellådan bak till differentialen på bakhjulsdrivna och fyrhjulsdrivna bilar.
Katalysator
En del i avgassystemet som omvandlar giftiga ämnen i avgaserna till mindre skadliga gaser.
Knackning
När bränslet i en cylinder självantänder för tidigt. Det låter som ett metalliskt smatter och kan skada kolvarna.
Kompressionsprov
En mätning av hur väl varje cylinder håller tryck, som visar motorns inre skick utan att den öppnas.
Kompressor
En luftpump som drivs av motorn via en rem och pressar in mer luft, ungefär som en turbo men utan fördröjning.
Lambdasond
En givare i avgassystemet som mäter syrehalten, så att motorn kan hålla rätt bränsleblandning.
LH-Jetronic
Boschs elektroniska bränsleinsprutning som mäter luftmassan med en uppvärmd tråd. Satt i Volvo, Saab och Porsche från 1980-talet.
Luftkyld motor
En motor som kyls av luft från en fläkt och av kylflänsar i stället för av kylvätska och kylare.
Mellandifferential
Differential mellan fram- och bakaxel på en fyrhjulsdriven bil. Låter axlarna rotera olika fort i kurvor.
Mezger-motor
Porsches tävlingsbaserade boxermotor, uppkallad efter konstruktören Hans Mezger, som satt i bland annat 911 GT3 och 911 Turbo.
Mittmotor
En bil där motorn sitter framför bakaxeln men bakom föraren. Ger bra viktfördelning och smidig hantering.
Partikelfilter
Ett filter i avgassystemet som fångar sotpartiklar, främst på dieselbilar men numera även på vissa bensinbilar.
RMS (bakre vevaxeltätning)
Tätningen där vevaxeln går ut ur motorn mot växellådan. När den läcker droppar olja mellan motor och låda.
Rödblock
Smeknamn på Volvos fyrcylindriga motorer B19 till B230 med kamaxel i topplocket och rödmålat block.
Stötstångsmotor
En motor med kamaxeln nere i blocket. Ventilerna styrs via stötstänger och vipparmar i stället för av en kamaxel i topplocket.
Synkronisering
Små friktionsringar i en manuell växellåda som jämnar ut varvtalet så att växeln går i mjukt.
Tiptronic
Porsches namn på en traditionell automatlåda som även kan växlas manuellt med knappar eller spak.
Toppackning
Packningen mellan motorblocket och topplocket. När den läcker kan kylvätska och olja blandas.
Topplock
Den övre delen av motorn som stänger cylindrarna och rymmer ventiler och ofta kamaxlar.
Torrsump
Ett smörjsystem där oljan förvaras i en separat tank i stället för i ett tråg under motorn.
Torsen-differential
Självlåsande differential med snäckväxlar som skickar mer kraft till det hjul eller den axel som har grepp.
Turboladdare
En fläkt som drivs av avgaserna och pressar in mer luft i motorn, så att den kan ge mer effekt.
VANOS
BMW:s system för variabla kamtider. Det vrider kamaxlarna så att motorn går bra både på låga och höga varv.
Vattenkyld motor
En motor som kyls av kylvätska som pumpas runt motorn och svalnar i en kylare framtill i bilen.
Vattenpump
Pumpen som driver runt kylvätskan i motorn. Ett vanligt slitage som ofta byts samtidigt med kamrem eller kedja.
Vevaxel
Motorns huvudaxel som omvandlar kolvarnas rörelse upp och ner till en roterande rörelse.
Vevstakslager
Glidlager mellan vevstaken och vevaxeln. Slits de kan motorn skära. Byts förebyggande på vissa högvarviga motorer.
Viskokoppling
Koppling fylld med tjock silikonvätska som låser när ena sidan snurrar fortare. Används i fyrhjulsdrift.
Vridmoment
Den vridande kraft motorn ger på vevaxeln, mätt i newtonmeter (Nm). Den avgör hur bilen drar från låga varv.
Överrevning
När motorn har varvats över sin gräns, ofta vid en missad växel. Vissa styrsystem sparar hur ofta det hänt.
Överväxel
En extra växel bakom växellådan som sänker motorns varvtal vid landsvägsfart. Vanlig på äldre bilar med fyrväxlad låda.

Chassi & bromsar

ABS
Låsningsfria bromsar som hindrar hjulen från att låsa sig vid hård inbromsning, så att bilen går att styra.
Belastnings- och hastighetsindex
Koderna på däcket som visar hur mycket vikt det får bära och hur fort det får köras.
Bromsok
Den del som trycker bromsbeläggen mot bromsskivan när du bromsar.
Bussningar
Gummidetaljer i hjulupphängningen som dämpar vibrationer. När de blir gamla känns bilen glappig.
Camber
Hur mycket hjulet lutar inåt eller utåt upptill, sett framifrån bilen.
Coilovers
Justerbara fjäderben där fjäder och stötdämpare sitter ihop och höjden kan skruvas upp eller ner.
DOT-märkning
Den amerikanska märkningen på däck, med bland annat tillverkningsvecka och år. I Sverige krävs normalt E-märkta däck.
E-märkning
En märkning som visar att en del, till exempel ett däck eller en lampa, är typgodkänd enligt FN:s ECE-regler, som gäller i Sverige och EU.
ESC (antisladdsystem)
Ett system som bromsar enskilda hjul automatiskt för att hindra att bilen får sladd.
Fjäderben
En hjulupphängning där stötdämparen samtidigt fungerar som styrande del för hjulet.
Fjädringsväg
Hur långt hjulet kan röra sig upp och ner innan det tar stopp. En sänkt bil har kortare fjädringsväg.
Heel-toe
En körteknik där man bromsar med tån och gasar med hälen samtidigt för mjukare nedväxlingar.
Hjuldistanser
Plattor som monteras mellan nav och fälg för att flytta ut hjulet och bredda spårvidden.
Hjulinställning
Justering av hjulens vinklar mot vägen och mot varandra, så att bilen går rakt och däcken slits jämnt.
Hundbensväxellåda
En växellåda där ettan ligger ner till vänster, utanför det vanliga H-mönstret. Tvåan och trean hamnar på samma linje.
Inpressningsdjup (ET)
Avståndet från fälgens mittlinje till ytan som ligger an mot navet. Avgör hur långt ut hjulet hamnar.
Kolkeramiska bromsar
Lätta bromsskivor av kolfiber och keramik som tål mycket värme men är dyra att byta.
Krängningshämmare
En fjädrande stång mellan hjulen på samma axel som minskar hur mycket bilen lutar i kurvor.
Länkarm
En arm i hjulupphängningen som förbinder hjulet med karossen och styr hur hjulet rör sig.
Mellangas
Att släppa ur kopplingen och ge gas i friläge vid nedväxling, så att växlarna går i utan synkronisering.
Nivåreglering
Hydraulik som håller bilens bakvagn på samma höjd oavsett last. Finns bland annat på Mercedes 190E 2.3-16 och 2.5-16.
Rullningsomkrets
Hur långt bilen rullar på ett varv av hjulet. Ändras den visar hastighetsmätaren fel.
SMG
BMW:s automatiserade manuella växellåda. Vanlig låda med koppling som sköts av hydraulik i stället för en kopplingspedal.
Spårvidd
Avståndet mellan mitten av vänster och höger hjul på samma axel.
Stel axel
En hjulupphängning där hjulen på samma axel sitter på en gemensam balk, så att de rör sig tillsammans.
Stötdämpare
Den del som bromsar fjäderns rörelser, så att bilen inte fortsätter gunga efter ett gupp.
Transaxel
Motorn sitter fram och växellådan bak vid bakaxeln, förbundna med ett stelt rör. Ger jämn viktfördelning.

Kaross & rost

Aluminiumkaross
En kaross helt eller delvis av aluminium. Lättare än stål men känsligare för vissa sorters korrosion och svårare att laga.
Cabriolet
En bil med tak av tyg eller plåt som kan fällas ner helt.
Galvaniserad kaross
En kaross där plåten har ett lager zink som skyddar mot rost. Gjorde moderna bilar betydligt mer hållbara.
Glasfiberkaross
Karossdelar av glasfiberarmerad plast. De rostar inte men kan spricka och är svåra att laga snyggt.
Hardtop
Ett avtagbart tak av plåt eller plast som monteras på en öppen bil under vintern eller för mer komfort.
Hjulhus
Utrymmet i karossen runt varje hjul. Kanterna samlar smuts och vatten och är vanliga rostställen.
Hjälpram
En separat ram som bär motor, hjulupphängning eller bakaxel och är fastskruvad i karossen.
Lacktjockleksmätare
Ett instrument som mäter hur tjock lacken är, för att hitta omlackerade eller spacklade partier.
Originallack
Lacken som bilen fick på fabriken. På samlarbilar är oskadad originallack ofta värd mycket.
Rostskydd
Behandling som skyddar plåten mot rost, till exempel vax i hålrummen och skyddsmassa under bilen.
Rymdram
Ett bärande skelett av sammansvetsade rör som karossen hängs på. Vanligt på små serier av sport- och tävlingsbilar.
Självbärande kaross
En kaross som själv bär bilens krafter, utan separat ram under. De flesta personbilar är byggda så.
Spackel
Fyllmassa som används för att jämna till plåt. För mycket spackel kan dölja rost eller krockskador.
Stegram
Separat ram av stålbalkar som karossen skruvas fast på. Vanlig på terrängbilar och äldre bilar.
T-topp
Ett tak med två löstagbara glas- eller plåtpaneler på var sin sida om en fast mittbalk.
Targa
En karosstyp med avtagbar takdel och en fast båge bakom stolarna, mellan kupé och cabriolet.
Trösklar
De bärande balkarna längs bilens undersida under dörrarna. Rost här påverkar karossens styrka.
Widebody
En bil med bredare skärmar, från fabrik eller i efterhand, för att få plats med bredare hjul och spårvidd.

Import & regler

ABE (Allgemeine Betriebserlaubnis)
Ett tyskt allmänt godkännande för en reservdel eller tillbehör, som visar att den får monteras på angivna bilar.
CoC-intyg
Tillverkarens intyg om att bilen stämmer med ett EU-typgodkännande. Underlättar registrering av importbilar.
EG-typgodkännande
Ett godkännande av en hel bilmodell för hela EU, så att varje exemplar inte behöver provas separat.
Enskilt godkännande
Ett godkännande av ett enskilt fordon som saknar typgodkännande, främst nya bilar som inte sålts i EU.
Exportcertifikat (Japan)
Det dokument Japan utfärdar när en bil avregistreras för export. Godtas i Sverige som registreringshandling.
Exportskyltar
Tillfälliga nummerskyltar för att köra en bil ut ur ett land, till exempel tyska Ausfuhrkennzeichen.
Fordonsförordningen
Förordningen som reglerar bland annat besiktning och krav på fordon i Sverige.
Fordonshistoriska handlingar
Originalpapper med historiskt värde, som ägaren kan begära tillbaka från Transportstyrelsens arkiv efter tio år.
Fordonsskatt
Den årliga skatten för en påställd bil. Den beräknas på koldioxidutsläpp eller vikt beroende på bilens ålder.
Fordonsår
Det årtal Transportstyrelsen registrerar för bilen. Det styr bland annat när den blir skattebefriad.
Förtullning
Att deklarera en vara för tullen och betala tull och moms, så att den får användas fritt i EU.
Högerstyrd bil
En bil med ratten till höger, byggd för vänstertrafik som i Storbritannien och Japan.
Importorsak
Uppgiften i ansökan om ursprungskontroll som anger varför bilen förs in, till exempel köp eller flytt.
Konsumenttjänstlagen
Lagen som skyddar dig när du anlitar en verkstad, bland annat hur mycket ett ungefärligt pris får överskridas.
Kontrollbesiktning
Den återkommande besiktning som alla registrerade bilar ska genomgå för att kontrollera att de är trafiksäkra.
Kurzzeitkennzeichen
Tyska korttidsskyltar för provkörning och flytt inom Tyskland. Erkänns bara delvis utomlands.
Körförbud
Ett förbud mot att köra bilen, till exempel om den inte besiktats i tid efter ett föreläggande.
Ljudnivå dB(A)
Mått på hur högt bilen låter. Vid besiktning jämförs det med det värde som är registrerat för bilen.
Malus
En förhöjd fordonsskatt de första tre åren för bensin- och dieselbilar med höga koldioxidutsläpp.
Nytt transportmedel
En bil som är högst sex månader gammal eller körd högst 600 mil (6 000 km). Ska momsas i Sverige även om den köps i EU.
Ombyggt fordon
En serietillverkad bil som ändrats så mycket, till exempel med bytta axlar eller kaross, att den granskas av SFRO.
Registreringsbesiktning
En besiktning som kontrollerar att en bil uppfyller svenska krav och att uppgifterna i registret blir rätt.
Registreringsbevis
Det officiella dokument som visar att en bil är registrerad och vem som äger den.
Samlarfordon
En tullklassning för bilar som är minst 30 år och i originalskick. Ger noll tull och 12 procents moms vid import.
SFRO-intyg
Intyg från Svenska Fordonsbyggares Riksorganisation som krävs för ombyggda och amatörbyggda bilar före registreringsbesiktningen.
Teilegutachten
Ett tyskt utlåtande om en del som ska besiktas och föras in i bilens papper innan den får användas.
Tillfällig registrering
En registrering som låter en importbil köras i Sverige under en begränsad tid innan den är fullt registrerad.
Tillverkarintyg
Ett dokument från biltillverkaren med uppgifter om bilen, som modell, tillverkningsdatum och chassinummer.
Title (amerikansk)
Det amerikanska ägarbeviset för en bil, utfärdat av delstaten. Används som registreringshandling vid import till Sverige.
Tjänstevikt
Bilens vikt körklar med full tank, förare och standardutrustning. Används bland annat för skatt på äldre bilar.
Totalvikt
Den högsta vikt bilen får väga med passagerare och last, enligt registreringsbeviset.
TSFS
Transportstyrelsens författningssamling, de föreskrifter som anger de detaljerade tekniska kraven på fordon.
Tull-id
Det identitetsnummer som står på beviset om förtullning och som Transportstyrelsen behöver vid ursprungskontrollen.
TÜV (Hauptuntersuchung)
Vardagligt namn på den tyska kontrollbesiktningen, Hauptuntersuchung, efter en av organisationerna som utför den.
Uppbyggt fordon
En bil som byggts upp av delar så att den motsvarar ett tidstypiskt fordon som är minst 50 år gammalt.
Ursprungsförsäkran
En text på fakturan där exportören intygar varans ursprung, så att den kan bli tullfri enligt ett handelsavtal.
Ursprungskontroll
Transportstyrelsens granskning av en importbils papper, som måste vara godkänd innan bilen kan registreras.
V5C
Det brittiska registreringsbeviset, i Storbritannien kallat vehicle log book. Behövs i original vid import till Sverige.
Zulassungsbescheinigung
Det tyska registreringsbeviset. Del I följer med bilen och del II visar äganderätten. Båda behövs i original vid import.
Ändringsbesiktning
Vardagligt namn på den registreringsbesiktning som krävs när en bil ändrats så att den avviker från sitt godkända utförande.

Värde & samlande

Chassikod
Tillverkarens interna kod för en modellgeneration, som E30 för en BMW 3-serie eller 964 för en Porsche 911.
Chassinummer (VIN)
Bilens unika identifieringsnummer, instansat i karossen. Det knyter bilen till alla dess papper.
Concours
Ett skick som är så nära fabriksnytt det går, eller en tävling där bilar bedöms efter skick och originalitet.
Entusiastförsäkring
En bilförsäkring för samlar- och entusiastbilar, ofta billigare men med krav på körsträcka och förvaring.
Facelift
En uppdatering av en modell mitt i dess produktionstid, med ändrat utseende och ofta teknik.
Homologering
Att få en bil godkänd för tävling eller för försäljning. Gav upphov till sällsynta specialmodeller.
JDM
Bilar byggda för den japanska hemmamarknaden, ofta modeller och versioner som aldrig såldes i Europa.
Köparpremie
En avgift som köparen betalar till auktionsfirman ovanpå det klubbade priset, oftast en procentsats.
Köpbesiktning
En oberoende genomgång av en bil innan du köper den, helst hos en verkstad som kan just modellen.
Landad kostnad
Vad en importbil kostar när den står registrerad i Sverige, med transport, tull, moms och avgifter.
Lättviktsversion
En lättare och skarpare version av en modell, ofta med beteckningar som RS, CSL eller GT3.
Matching numbers
Att bilens motor och ofta växellåda har de serienummer som hör ihop med just det chassit från fabriken.
MHRF
Motorhistoriska Riksförbundet, paraplyorganisationen för svenska fordonshistoriska klubbar. Står bakom en egen veteranbilsförsäkring.
Mätarställning
Hur långt bilen har körts enligt vägmätaren, i Sverige oftast angivet i mil. Bör stödjas av servicehistorik och besiktningsprotokoll.
Originalskick
Att bilen är som när den lämnade fabriken, med originaldelar och utan ändringar av betydelse.
Patina
Det åldrade utseende en bil får av ålder och användning, som samlare ofta värderar högre än en nyrenovering.
Produktionsintyg
Ett intyg från tillverkaren om hur bilen var byggd: färg, utrustning, motor- och växellådsnummer.
Proveniens
Bilens dokumenterade historia: ägare, service, tävlingar och papper som visar var den har varit.
Servicebok
Boken med stämplar och anteckningar om utförd service. Fullständig historik höjer värdet på en begagnad bil.
Skickklass (skick 1–4)
En värderingsskala där 1 är toppskick och 4 en brukad bil med brister. Värderingstjänster anger ofta priset per klass.
Totalrenovering
En renovering där bilen tas isär helt och varje del åtgärdas, ofta under flera år.
Utropspris
Det pris säljaren begär i annonsen. Det faktiska slutpriset efter förhandling kan vara lägre.

Tuning

Backdating
Att bygga om en senare bil så att den liknar en äldre modell, till exempel en 911 från 80-talet som får 60-talsutseende.
Catback-system
Ett avgassystem som byts från katalysatorn och bakåt. Ändrar ljudet men behåller avgasreningen.
Chiptrimning
Att ändra programmet i motorns styrenhet för att få mer effekt och vridmoment.
Effektmätning
En mätning av bilens effekt och vridmoment på en rullbänk, ofta före och efter en trimning.
Fälgdimension
Fälgens mått: diameter, bredd, bultmönster och inpressningsdjup, som tillsammans avgör om den passar bilen.
Laddtryck
Det övertryck turbon eller kompressorn trycker in i motorn. Högre laddtryck ger mer effekt men mer belastning.
LS-swap
Ett motorbyte där en senare V8 ur General Motors LS-familj monteras i en annan bil, ofta en äldre amerikansk bil.
Motorbyte
Att byta bilens motor mot en annan typ, ofta starkare. Påverkar både besiktning och värde.
Restomod
En klassisk bil som restaurerats och samtidigt moderniserats, med gammalt utseende och ny teknik.
Skyddsbur
En ram av rör i kupén som skyddar förarens utrymme om bilen voltar. Vanlig i tävlingsbilar.
Smidda fälgar
Fälgar som pressats fram ur ett massivt stycke aluminium. De är starkare och lättare än gjutna fälgar.
Steg 1 och steg 2
Vanliga trimningsnivåer: steg 1 är bara mjukvara, högre steg kräver även ändrad hårdvara.
Sänkning
Att göra bilen lägre med kortare fjädrar eller justerbart chassi, för utseende och väghållning.

Förklaringarna är förenklade för att vara lätta att läsa. Regler och avgifter ändras — kontrollera alltid mot myndigheten innan du fattar beslut.